Kära pappa
I midsommar var det 14 år sedan du lämnade oss.
Igår skulle du fyllt 63 år och denna tiden på året förknippas mycket med dig även när det gäller roliga saker. Vårt gemensamma intresse Country och Västern.....
I helgen var det Countryfestival i Karlskoga, en festival som jag vet att du skulle gilla väldigt mycket. Flera låtar förknippar jag med dig och det var flera artister som spelade din sorts Country, den smaken som du fört över till mig och som jag tycks föra över iallafall till Tristan.
Ja båda mina barn verkar gilla detta livet och jag önskar så att de hade fått umgås med sin cowboy morfar, att de fått uppleva de där stunderna när du sken upp med ditt munspel så fort någon tog fram en gitarr eller började sjunga på en låt.

Jag träffade flera av dina gamla vänner i helgen och de har alltid något trevligt minne att berätta. Jag uppskattar och värdesätter alla de där berättelserna trots att det samtidigt gör ont. Vissa gånger gör det mer ont än andra och just det att det var din födelsedag igår gör nog att det kändes lite extra.
Jag är så oerhört tacksam och glad för att jag kan minnas dig i dessa sammanhang och jag är lika tacksam för att jag själv har intresset.
Helgen delades inte bara med alla västernvänner utan med mamma och Rino, att brorsan följer med känns extra kul.
Han har flyttat hem från Tyskland och bor i Högsäter.
Ja cirkeln är sluten på någotvis, mamma är tillbaka, Rino är tillbaka och Pernilla med familj bor också i Färgelanda.
Jag och Roger bor i huset där vi en gång var den där i mina ögon perfekta familjen.
I detta huset finns alla minnen, tryggheten och man trodde ju aldrig att det där skulle rasa samman.
Du fattas oss pappa, du fattas oss så oerhört mycket.
Det gjorde till och med ont när vi rev "din" altan, den altanen som du och morfar byggde när huset var nytt.
Den är borta nu, ersatt med en ny. Den ska invigas med nya minnen där varje bräda en gång kommer att ha spår av mig och min familj. Precis som den gamla hade av oss.
Jag hittade minnen under den gamla, små saker som förr inte betydde något men som nu fick mig att tänka "när vi tappade detta, då levde du"
Den gamla altanen kommer få leva kvar ett tag till, vi kommer använda delar av den till våran framsida där vi gjort en uteplats.
Märkena, reporna och det kantstötta symboliserar just så som det känns att ha förlorat dig. De där skavankerna kommer alltid finnas kvar, de går inte att slipa bort.
Precis som med saknaden, sorgen och smärtan........

Grattis på födelsedagen älskade pappa!